Aktiesparfondens debutvecka rundades av med att amerikanska volatilitetsindexet VIX skenade iväg och stängde på högsta nivån sedan covid-kraschen i mars 2020.
Det hör inte till vanligheterna att VIX stänger över 45. Under de senaste 20 åren har det bara skett i samband med fyra episoder av börsdramatik: Covid-kraschen i mars 2020, under den sydeuropeiska skuldkrisens mest intensiva fas sensommaren 2011 och under dess förskalv i maj 2010, samt under finanskrisen 2008.
För långsiktiga placerare har dessa tillfällen erbjudit goda investeringsmöjligheter, även om det kortsiktigt varit utomordentligt turbulent.
Det finns en stor skillnad mellan nu och då. Det globala virusutbrottet, Euro-krisen och Lehman Brothers kollaps, gav politiker och centralbanker en ursäkt att ingripa med full kraft för att få marknaden att sansa sig och för ekonomin i stort att rida ut stormen.
Den här gången är det världens mäktigaste politiker som är dramats upphovsman.
En tolkning som cirkulerar kring införandet av de drakoniska tullarna är att det där bakom skulle finnas en storstilad och noga utstuderad plan. Planen skulle vara att via tullutspelet sänka börsen och få kapitalet att ta sin tillflykt till traditionellt säkra hamnar som amerikansk tioåring, med fallande ränta som följd.
Det är helt uppenbart att denna upplaga av Donald Trump har satt tioårsräntan som sin måttstock, snarare än något aktieindex. Men att frammana en börskrasch för att den vägen sänka räntan låter som en finansiell motsvarighet till det reaktortest som utfördes vid ett kärnkraftverk i en by 15 mil norr om Kiev i slutet av april 1986.
Följdverkningar och dominoeffekter riskerar att hamna långt utom även världens mäktigaste politikers kontroll.
Det som kittlar i benen i det här läget är inte att börsen backat, utan att den amerikanska tioåringen inte fallit mer än vad den gjort. En kraftigt inbromsande amerikansk ekonomi i kombination med ihållande höga räntor kommer på inget sätt desarmera den amerikanska skuldbomben. Tvärtom.
Lika lite som någon annan kan vi veta om börsen bottnar i morgon, om en vecka eller ett år. Det vi kan göra är att göra det enkelt för oss genom att fokusera på bolag med beprövande affärsmodeller och intjäning som klirrar i fickan, samt utesluta bolag med överdriven skuldsättning.
I ett scenario med kraftig fallande efterfrågan kommer det att betala sig. Verksamheter som kan ägna sig åt att hantera sina operationella utmaningar, utan att drunkna i finansiell stress har mycket bättre förutsättningar att agera på ett sätt som långsiktigt kommer att gynna oss som aktieägare. Dessutom är hög skuldsättning många gånger ett symptom på något annat vi vill undvika, nämligen odiciplinerad kapitalallokering.
Drygt en femtedel av innehaven i portföljen har det angenäma problemet av att sitta med nettokassa, det vill säga valet mellan förvärv, återköp och extrautdelningar. Snittskuldmultipeln för de rörelsedrivande bolagen i portföljen är 0,6 gånger ebitda, justerat för IFRS 16.
För närvarande de tio största innehaven följande: Atlas Copco, Essity, Hiab, Epiroc, Getinge, Kone, Tigo, Hexagon, UPM och Novo Nordisk.